Jennyhellstrom

Idag är en sådan där dålig dag. Det flöt på bra i skolan men sen när jag kom "hem" så har det bara varit piss. Ärligt talat så har det börjat jag tära ganska mycket på mig att inte ha en egen lägenhet. Missförstå mig inte, jag är så otroligt tacksam för att ha någonstans att bo. Men det är så fruktansvärt jobbigt att vara inneboende hos någon och inte kunna vara sig själv, inte ha alla sina grejer, inte min katt och att göra vad man vill. 

 

Jag saknar min fina familj så himlans mycket. Min fina mamma som jag kan prata med allting om, jag ser mig själv i henne så mycket, vi är så lika. Min fina pappa som alltid får mig att le, han är världens bästa. Min fina victor = min bästa vän, finns ingen snällare själ än honom. han är så mysig som åker till stan med mig och ser på "Ullared" och "resa med ola-conny & morgan" tillsammans med mig. Min fina felix = kaxig utåt men världens snällaste och gosigaste egentligen. & sist min inte minst, min fina zeke. Vart håller han hus? Han är min kisse, han ska ligga här i famnen hos mig nu och inte vara 100mil härifrån. Usch vad jag saknar de allihopa. 

 

Det jobbigaste av allt tycker jag är att vi aldrig vet NÄR vi kommer få någonting eget. Vi kan bli kvar här ute i skogen som två inneboende i 1 månad till eller flera år. Det är jobbigt att vara ifrån allt och alla men det jobbigaste är att aldrig känna lugn och ro, ha eget space.