Jennyhellstrom

Jag har lite dåligt samvete faktiskt. Jag var till en början otroligt skeptisk och tvivlade på att zeke skulle klara av att flytta 100mil, anpassa sig till en ny lägenhet och bo tillsammans med en hund. Helt ärligt så var jag inte ens säker på om jag skulle ta med mig honom.. Men denna lilla katt har imponerat på både mig och fredrik! 

 

För det första så låg han helt knäpptyst i bilen i 10h, var helt lugn och sov i princip hela vägen. När vi sedan kom hem så hade jag förväntat mig att han skulle gömma sig i sin bur i flera dagar innan han kom fram och kanske till och med kissa lite överallt och vara lite halvknäpp men redan efter någon minut så började han sniffa runt och hittade sedan ett gömställe. Bakom soffan ligger han för det mesta, men på kvällarna runt kl 21.00 så kommer han fram, springer runt i lägenheten, ligger i soffan med oss, går på toaletten, äter ordentligt och busar. Han & bustis har hälsat flera gånger och de fungerar bra ihop :) zeke är världens snällaste katt så han lyfter ingen tass mot hunden alls! 

 

Det jobbigaste är att han är så social av sig och vill vara med så på kvällarna när vi ska sova så början han skrika och krafsa på dörren, det gör ont i mitt lilla mattehjärta men om några dagar när vi känner oss mer säkra på honom och buster så skall vi börja sova med dörren öppen igen :)